Nano implantat i hjärnan !
Håller forskning kring nano-, bio-, informations- och kognitionsvetenskap (NBIC) och dator-hjärna-integration på att göra människan till en kommersiell multimediamaskin?
Håller forskning kring hjärnimplantat, AI (artificiell intelligens) och hjärndatorer på att få ett större värde än mänskligt liv?
Svaret är Ja!
Hur maskiner med moraliskt beteende kan skapas, är något som robotforskare och filosofer har börjat studera.
Vilken roll har människan i en framtid där moraliska beslut också tas av maskiner?
Så här säger Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) på Stockholms Handelskammare 2012 03 21.
När blir en maskin en människa? Frågan om gränsdragningar mellan maskin och människa kan idag kännas trivial, men faktum är att den blir allt mer aktuell.
I den mån man överhuvudtaget i framtiden kan tala om oss själva som en distinkt
art, måste vi då kanske ta i den svåraste frågan av dem alla: Behövs vi?
existens.
”Det tekniska paradigm som förväntas ta form kommer, om förväntningarna uppfylls, att integrera nano-, bio-, informations- och kognitionsvetenskap (NBIC) på nya sätt. Det innebär att möjligheterna till biologisk och kognitiv kontroll kommer att öka, med åtföljande social och politisk osäkerhet. NBIC kan ge nya möjligheter till mänsklig kontroll över naturen med åtföljande välfärd, men även kontroll över människan, dvs nya tekniker för maktutövning. Samtidigt som informationssamhället mognat genom applicering avubikvitär-it och samtidigt som vi anar början på NBIC-paradigmet så befinner sig offentliga sektorn i eftersläpning.”
Ett paradigmskifte inträffar när nya upptäckter och insikter som inte kan förklaras inom ramen för den etablerade vetenskapen blir tillräckligt stor. Då framtvingas till slut en omprövning av den gamla världsbilden och ett nytt paradigm med vidare horisonter växer fram.
Ordet paradigm syftar på de grundläggande idéer och förutsättningar som bestämmer en viss kulturs verklighetsuppfattning och världsbild.
Forskningsframsteg inom integreration av nano-, bio-, informations- och kognitionsvetenskap (NBIC) kan användas i automatiserade kopieringsprocesser för att klona människors minnen, känslor och kunskap till en självlärande dator.
Googles och Yahoos sökalgoritmer är idag textbaserade. Det finns ännu inget välutvecklat, vida använt sätt för datorer att känna igen bilder och mönster, eller för den delen att ställa frågor för sådana enheter. Den som kommer med lösningen kommer att bli väldigt rik.
I hela detta nya tvärvetenskapliga forskningsområde måste media, juridik och kristen etik omedelbart gripa in. Oetisk forskning för att nå dessa mål som sker mot civilbefolkningen utan samtycke måste stoppas med hjälp av information till allmänheten och ett krav på en ny lagstiftning.
Vilken typ av integritet och säkerhetsåtgärder behövs om en maskin kan läsa dina tankar?
+Det är bra att kunna ge medicin in i hjärnan via blod-hjärnbarriären.
+ Det är bra att sätta in elektroder i hjärnan för att ge syn åt en blind eller för att styra en handprotes.
+ Det är bra att använda nanotekniken för att stävja terrorism som drabbar oskyldiga människor.
+ Det är bra för den som har råd att utnyttja nanotekniken för sin egen hälsa och sitt eget välstånd.
– Det är inte bra när partiklarna tar sig in i kroppen via lungorna och stressar hjärta och andra organ.
– Det är inte bra om tekniken används för att läsa eller påverka andras tankar, känslor och avsikter.
– Det är inte bra om samma teknik används för att kontrollera och styra oskyldiga människor.
– Det är inte bra för de fattiga, som inte får tillgång till den avancerade tekniken.
De senaste årtiondenas möten mellan informationsteknologi, bioteknologi och neurologi har åstadkommit helt nya forskningsområden, som håller på att utveckla nya, hittills okända produkter och tjänster.
Ur nanoteknikens möjligheter till dator-hjärna-integration uppstår även ett helt nytt civil-militärt forskningsområde, att utveckla ett kommunikationssystem mellan datorer och människans sinnen/tankar, kallat syntetisk eller artificiell telepati.
Förståelsen av hur den mänskliga hjärnan fungerar leder inte bara till innovationer på medicinens område, utan skapar även nya modeller för energibesparande, feltolerant och anpassningsbar datateknik.
Forskning runt artificiella neuronnät (signalbehandlingssystem) och evolutionära, genetiska algoritmer resulterar i att man nu kan konstruera självlärande datorsystem som programmerar sig själva bl a för att läsa den mänskliga hjärnas minnen, känslor och kunskap.
Bioelektronik och ett miniatyriserat signalbehandlingssystem i hjärnan kan spela av hjärnans funktionella arkitektuer och via det talade språket tar reda på vad signalerna betyder.
Det handlar om att skapa en datormodell av hjärnan som bl a med evidens ska ge svaret på vad en människa är, vad är ett samvete? Vad ett ansvar är? Varifrån uppstår normer och värderingar o s v? Ingen av dessa frågor kan besvaras utan kopiera hjärnans funktionella arkitektur.
Är det etiskt försvarbart att forskare kan behålla delar av uppladdade hjärnor (kopierat biologiskt medvetande) detta när den kopierade människan är bortgången?
Vetenskaplig psykologisk inriktning som studerar de mekanismer som ligger bakom människans tankeprocesser. Till den kognitiva psykologins huvudsakliga arbetsområden hör minne, perception, kunskapsrepresentationer, språk, problemlösning, beslutsfattande, medvetande och intelligens.
Charles Darwin samlade på sin tid in en mångfald av material för att beskriva arternas mångfald och kunna presentera sitt stora verk 1859 Om arternas ursprung (evolutionsteorin)
På samma sätt som Charles Darwin samlade in mängder av material, spelas nu människors neuroner och nervsystem in bit för bit, för att kunna simulera människans hjärna och nervsystem i datormodeller. När datorerna utvecklat tillräckligt med kraft kommer forskningen att kunna simulera en mänsklig hjärna i realtid.
Det finns redan injicerbar bioelektronik och multimediateknik som “umgås” med människor under många år för att studera det högre tänkandet genom att klona deras känslor, minnen och kunskap. Skyddet mot illegal inspelning och utnyttjande av människor i det rådande ICT paradigmet är enligt svenska professorer inte tillräckligt.
Etiska aspekter med så kallade ICT (Information and Comunication Technologies) implantat i människokroppen diskuteras sedan flera år på EU-nivå av The European group on Ethics in Science and New Technologies under ledning av bl.a. professor Göran Hermerén. En av gruppens rekommendationer är att faror med ICT-implantat skall diskuteras i EU:s länder. Men detta har i vilket fall inte skett i Sverige.
Genom att med den nya tekniken kunna läsa och kopiera människans neuroner och nervsystem så kan datorer lära sig ontologier och senare “artificiell intelligens”, en intelligens som helt saknar etiska grunder och värderingar.
“Artificiell intelligens” är ett forskningsområde som syftar till att utveckla datorbaserade program som beter och uppför sig på ett sätt som inte går att skilja från mänskligt beteende.
Nästa steg i datorutvecklingen är datorer/programvaror som imiterar människan. Dessa datorer kommer med sin artificiella intelligens att kunna hota människans integritet, identitet, autonomi och andlighet.
Lyssna på Anders Holst och Swedish Institute of Computer Science (SICS) i SRs radiointervjurobotnyheter.se om AI och att simulera hjärnor i datorer.
Mångåriga inspelningar av människan via de nya hjärnchipen och bredbandstekniken visualiserar bit för bit människans egna jag, detta kopieras till de nya allt kraftfullare datorerna.
För att förstå mer, lyssna på Sveriges Radio P1 “Filosofiska rummet”
Ett radioprogram där Åsa Wikfors docent i teoretisk filosofi, Lars Bergström professor emeritus i praktisk filosofi och Martin Ingvar professor i neurofysiologi talar om medvetandet, hjärnimplantat och hur synen på människans egna jag i framtiden kommer att kunna förändras.
En del av forskningen med hjärnimplantat (ICT) för att klona människors hjärna bedrivs enligt många källor brottsligt, utan informerat samtycke. Detta troligen eftersom etikprövningstillstånd inte kan godkännas för livslånga datoriserade studier med hjärnimplantat där konsekvenserna för individen understiger vinsterna för forskningen.
Olaglig datorkloning kan leda till oanade fysiska, psykiska och rättsliga konsekvenser för människa och samhälle. Olaglig datakloning innebär också att forskningen gör allt som står i deras makt för att teknologin att med ICT implantat läsa och kopier människors tankar inte skall avslöjas.
Nanovetenskap och biologiska implantat kan leda till allvarliga problem om tekniken används på ett sätt som kränker människors integritet. Det är näst intill omöjligt att upptäcka elektroniska komponenter när de byggs i nanostorlek. Företag och myndigheter kommer med den nya tekniken att kunna ta reda på saker om människor på ett helt nytt sätt. Därför kommer nanotekniken också kräva nya lagar och regler, precis som utvecklingen av datorer bidragit till instiftandet av till exempel personuppgiftslagen.
Svenska Professorer frågar också, hur kan man förhindra och kontrollera otillbörlig användning av nanotekniken, även om det finns lagstiftning? Spårbarhet, eller snarare bris-ten på spårbarhet, är ett ständigt återkommande ämne i debatten om etik, risker och säkerhet. Ett annat återkommande ämne är övervakning, hur nanotekniken kan användas i övervakningssyfte, där individen eller gruppen är ovetande om övervakningen och oförmögen att ta reda på om hon/de är övervakad(e) eller inte.
Regeringen och deras etiska råd har enligt EU ett ansvar att informera och utbilda samhället inom detta nya forskningsområde. Detta har inte skett trotts att regeringen kände till teknologierna redan 2003.
Att några av dagens banbrytande vetenskapliga landvinningar inom nanoteknik/bioelektronik och informationsteknik inte tillkännages, beror på att etablerade akademiska, finansiella och politiska maktcentra vill bevara sina intressen och skyddar oetisk forskning på människor, forskning som därmed saknar möjligheter avslöjas. Forskningen och dess konsekvenser är vilseledande gentemot hela rättsväsendet och traditionell medicinsk diagnostik. Den strider också mot samtliga konventioner för mänskliga rättigheter.
I stället för att Sverige genom sina politiska grindvakter gynnar insynsskyddad oetisk civil-militär forskning på civilbefolkningen under utvecklingen av programvaror och nätverksteknik för medicinsk och militär övervakning så skulle forskningen kunna tillkännage sina forskningsframsteg och det nya paradigmets insikter.
På så sätt skulle Sverige kunna använda framstegen till att lösa många av sina aktuella inrikespolitiska problem och dessutom kunna göra en internationell pionjärinsats till nytta för hela mänskligheten.
Vi vill med denna webbsida skapa ett allmänt medvetande och en uppmärksamhet på att många av de nya teknologierna som beskrivs utvecklas på civilbefolkningen i Sverige, utan deras samtycke och/eller vetskap, detta sedan många år.
Bionic Gate samarbetar med media och Svenska Kyrkan för att försöka driva den etikdebatt somVetenskapsrådet och professor Göran Hermerén initierade i detta ämne redan 2004. En etikdebatt som sedan dess mörklagts av forskningen och dess representanter.
Känner du någon som är multimediauppkopplad men inte vågar tala om det?
Det är lätt hänt att inte bli trodd för den som påstår att ett paradigmskifte inom dator-hjärna-integration och multimediateknik redan är här.
Vi är medvetna om att delar av informationen här kan låta som ren science fiction, men den är redan en reell verklighet.
Läs mer om vad Vetenskapsrådet skriver om elektrodimplantat i hjärnan och avsaknad avmänskliga rättigheter
Läs Institutet för Framtisstudier: Ubikvitär Framtid
Lyssna på Obamas Bioetikgrupp på nyhetskanalen CNN
